söndag 31 maj 2020

Mors dag

Förra året var jag jättenygravid och vågade knappt andas, i år har jag en fyramånaders. Ibland känns det som att man får precis allt man önskar sig.

Min mors dag började med en natt där jag visserligen oavsett inte var ansvarig för nattmatningen, men där Axel sov bra och jag sov gott som tusan. När han vid 05 ville komma över till oss accepterade han att sova vidare med med mig. Sedan fick jag frukost på sängen och om två veckor får jag min present, en 45 minuter lång ansiktsbehandling. Mina killar sköter sig måste jag säga!

I morgon får vi nycklarna till vår nya lägenhet. Äntligen!


Den där blicken alltså. Pappa, världsbäst!

fredag 29 maj 2020

Lite släkthistoria



Mannen i blå basker är min farmors bror Karl-Erik. Han var FN-soldat i Kongo, Gaza och på Cypern.

Idag är det veterandagen och internationella dagen för FN:s fredsbevarande personal. Idag promenerar jag med min son ner till minnesplatsen i hamnen, berättar en bit släkthistoria för honom och hedrar de som utsätter sig för risker så att vi andra slipper.

En rolig bonus är att jag och Axel inte är de enda Jörnestad i Helsingborg. Karl-Erik har bott här ganska länge.

måndag 25 maj 2020

Kolla charmtrollet!




Då och då drabbas jag fortfarande av samma känsla som slog oss när vi skulle gå hem från neo. Han är alltså vår på riktigt? Vi får behålla honom? Overkligt!

tisdag 19 maj 2020

4 månader



Redan fyra månader? Wow! Vid senaste BVC-kontrollen var han 61,5 cm lång och vägde 5920 gram. Han greppar efter allt och allt ska testas med munnen, vilket leder till att han dreglar som en dåre. Har på sistone sovit många nätter i sin egen säng. Ofta vill han komma upp till oss vid 05:30 och sover då vidare en stund. Rullar enkelt från mage till rygg, "pratar" massor och testar olika röstlägen. Älskar fortfarande gymmet, två snuttisar, prasselboken och dregelhanddukar. Trots att han är en väldigt nyfiken kille så gillar han fortfarande liggdelen till vagnen. Vi har gett lite smaksensationer den senaste veckan - yoghurt var himla skumt men inte helt dumt, potatis var konstigt och äpple var mums! Han vill vara med hela tiden och börjar gilla att med stöd sitta i våra knän och att stå upp. Ler massor och har skrattat på riktigt några gånger.

Så tacksam för dig Axel. ❤

onsdag 13 maj 2020

True story


Japp. Ska vi vara helt ärliga så har jag haft det sedan augusti -16 när jag gjorde min senaste, men nu har jag äntligen bokat en tid för nästa! Jag får vänta tills oktober men det är det värt, jag ville verkligen att Malin på Crooked Moon skulle göra den och hon var till min lycka sugen på idén.

Det kan kanske tyckas konstigt att längta efter smärta och visst gör det ont, men samtidigt är det världens bästa endorfinkick! Jag har redan flera jag vill göra efter denna och jag har även börjat fundera på en Axel-tatuering. Namn, födelsedag, hand- eller fotavtryck är ju klassiker men jag vill nog ha något annat.

måndag 11 maj 2020

ASTR1D

Under graviditeten lämnade vi samtycke till Astr1d, vilket är en screeningstudie för autoimmun diabetes och celiaki. Vi har ingen anledning att misstänka att han skulle ha förhöjd risk att utveckla något av dem, men det kändes ändå bra att delta. Blodprovet skulle tas vid förlossningen men eftersom det blev som det blev så glömdes det och vi fick istället ta provet i efterhand. Idag har vi fått svaret och han visar ingen förhöjd risk för varken diabetes eller celiaki. Hade så varit fallet hade vi kunnat delta i en studie med förebyggande behandling, men nu tar istället Axels bidrag till forskningen slut här.

Provet togs via stick i fingret och han fick sockerlösning som smärtstillande. Sticket brydde han sig inte nämnvärt mycket om, men när det var över och han inte fick mer sockerlösning blev han tvärarg. Godisråtta i vardande tror jag!

På torsdag är det dags för nästa BVC-besök och jag är himla nyfiken på vad denna herre väger och hur lång han är. Det känns som att han har vuxit en hel del sedan sist. Idag hade familjecentralen barnvagnspromenad med socialrådgivaren vilken jag tänkte vara med på. Det blev bara jag, haha... Oavsett var det skönt att få promenadsällskap, men nästa gång hoppas jag på fler föräldrar!

Spännande att få sitta lite!