Tvåsiffrigt! Han är nu 72 cm lång och väger 9,8 kg. Han tittar på lampan om man frågar honom var den är, han förstår (och ignorerar) när vi säger nej och han är rätt så självständig i sin lek just nu. Han vill ha koll på var man är, men leker gör man bäst själv. Färgglada ringar är just nu stora favoriter och han slänger/slår iväg dem och kryper efter skrattandes. Andra favoritgrejer är klossar, gåbilen och tidskriftssamlaren i bokhyllan. Kylskåp och badrum är jätteintressant, öppnar man dit sätter han fart direkt så man får vara beredd. Han ställer sig mot allt och går längs med och mellan saker. Ibland släpper han och står själv någon sekund men det är inte medvetet ännu. Ibland ställer han sig på alla fyra på golvet så snart ställer han sig nog upp utan stöd. 4 tänder har brutit igenom, framtänderna nere, en framtand i överkäken och en bredvid. Den andra framtanden i överkäken är dessutom på gång. Med tänderna har det kommit en önskan om mer struktur i maten så vi har slutat mixa det mesta till honom och det går oftast fint. Han älskar leverpastej och i fredags åt han livets första gåsmiddag. Rödkålen var tydligen supergod men äppelkakan och vaniljsåsen som farmor försökte ge honom var superäcklig. HUR kan han vara mitt barn undrar jag? Allra bäst är fortfarande köttfärssås, jag förstår inte hur han kan äta sådana portioner som han gör då. Är dock himla tacksam över att han är så matglad och testar allt vi erbjuder. Han börjar vilja äta mer själv så vi både matar och ger honom bitar att plocka med. Vi har som rutin att när han blir trött på kvällen är det blöjbyte, pyjamas och tandborstning följt av saga, sång och sen somna, och det verkar han tycka är mysigt.
Vi har bytt ut babyskyddet mot en stol, det blev en Maxi-Cosi Mobi XP Comfort och han sitter som en kung. Numera ser han så mycket mer och det är skitkul. Varför vi valde just den är dels för att den har en maxvikt på hela 25 kg jämfört med 18 kg på många stolar, hög maxvikt kändes viktigt eftersom han redan nosar på 10 kg. Dessutom går den att fälla under färd vilket är en väldigt trevlig egenskap. Den är rätt tung och tar ganska mycket plats, men eftersom den monteras långt ut på sätet så tar den redan all plats den kommer ta och vi ska inte flytta den mellan bilar så det gör inte oss någonting.
Häromveckan beställde jag hem min journal rörande förlossningen, jag fick visserligen två papper med mig vid hemgång men jag ville ha partogram och anteckningar också. I princip stämde anteckningarna med mitt minne, förutom att jag fick droppet senare än jag trodde och att det var högre än jag mindes. Det fanns ingenting där som ändrade min känsla inför upplevelsen och det trodde jag inte heller, jag är bara för nyfiken för att inte vilja veta allt.
10 månader... Snart är det jul och vi är övertygade om att han kommer ta sina första steg däromkring, sedan är det dags för mig att börja jobba igen och sedan fyller han ETT ÅR. Går alla år så här fort?
