torsdag 12 september 2019

Vecka 21


Halvvägs! Sedan i söndags har jag känt något varje dag och det är helt otroligt mysigt. Det varierar i styrka och framförallt i placering så han rör sig en hel del. Igår var det längre upp än tidigare så det märks att magen rör sig uppåt. Det märks också på att det börjar bli lite svårare att äta så mycket som jag gjort hittills... Halsbrännan består men annars inga krämpor. Inget ryggont, ingen foglossning och nu när det är svalare så svullnar inte ben och fötter lika mycket eller ofta. Väldigt skönt! Det ska bli intressant att se vilka gener som slår igenom nu, jag vägde ungefär 3,7 kg när jag föddes och Jonas var lite mindre. På måndag är det dags för första barnmorskebesöket sedan inskrivningen. Det känns som att man har levt lite i ett vakuum på den punkten så det ska bli skönt att det blir tätare nu. 

Läste någonstans att det finns forskare som hävdar att barnet får en förkärlek till samma mat som det smakat på i magen. Det tror jag väl inte direkt på, men i så fall kommer han älska hallonsoda, Lay's sour cream & onion-chips, stuvade makaroner, pommes, fiskpinnar, Mcdonald's nuggets med McFeast-dip, potatismos, fisk och ja... kolhydrater generellt. 


Här står vår vagn och gäckar mig! Jag debatterar med mig själv om den ska monteras redan. Enligt Jonas är det mitt beslut så han är inte till någon vidare hjälp i den här frågan. Det kan ju vara en idé att montera den när jag fortfarande är normalt rörlig och se så att det inte saknas något... Hmm.

söndag 8 september 2019

Vecka 20



19+3 idag. Jag har i några veckor varit osäker på vad det är jag har känt, men nu är jag säker på att det är bebisen som buffar och bökar. Jonas har känt rörelserna när han haft handen på magen och i morse kunde jag faktiskt se de små buffarna utanpå. Så häftigt!



I fredags var det äntligen dags för vårt rutinultraljud! Ultraljud är otroligt häftigt men det är fan olidligt nervöst innan... Allt såg fint ut och vi fick se en livlig typ som gav oss tummen upp och som absolut inte ville vara stilla, visa sig i profil eller ta händerna från ansiktet mer än några sekunder i taget. Vi fick också veta att vi ska få en pojke! Jonas såg det ganska direkt, jag tyckte först att jag såg något men sen blev jag osäker och var tvungen att fråga barnmorskan. Moderkakan ligger i framvägg vilket förklarar varför det jag känt har varit ganska dämpat. Det kan också innebära att det dröjer lite till innan sparkarna känns starkare. Så himla skönt att slippa fundera på det.

Jag visste ju att jag skulle bli larvig, men inte att det skulle slå till redan. Den där lilla näsan är redan det absolut finaste jag vet och jag kan inte låta bli att stanna och titta på bilden varje gång jag går förbi bokhyllan!

torsdag 29 augusti 2019

Vecka 19


Nu har det hänt grejer! Under den senaste veckan har det sagt POFF och så var det en liten mage där. Tar jag i riktigt ordentligt kan jag fortfarande dra in den men bara ytterst lite. Jag behöver inte heller vara kissnödig för att kunna känna livmodern men det underlättar fortfarande om jag ligger ner. Det verkar vara en hel del aktivitet på eftermiddagar och kvällar. Lägger jag mig i soffan när jag kommer hem från jobbet så är magen ofta sned, och under tiden jag ligger ner brukar det liksom jämna ut sig eller skifta till andra sidan. Det känns helt tokigt att jag inte känner något ännu när det uppenbarligen är en del rörelser där inne. Jag veeeet, bebisen har fortfarande rätt så mycket utrymme att röra sig på men det är ändå knäppt. Det har visserligen varit några tillfällen som skulle kunna vara bebisen men jag vet inte. Har heller ingen aning om moderkakans placering så jag vet inte om det spelar in.

Jag har märkt att jag lätt svullnar om fötterna och att vaderna blir stelare. Vänster ben är snäppet värre än det högra. Är väl medveten om att jag kommer behöva stödstrumpor men jag försöker ignorera det tills det blir höst och de kan gömmas i kängor och stövlar... I en fåfäng förhoppning att kanske undvika bristningar smörjer jag in mig med bio-oil varje kväll. Fungerar det så är det toppen. Fungerar det inte så blir min hud ändå extremt torr så fort det blir höst och vinter, så det kan inte skada.

onsdag 28 augusti 2019

Förändringar och överraskning

Utöver den uppenbara stora förändringen som är på gång så är det andra saker som sker i livet också.

Från och med nästa vecka splittar jag min tjänst i två delar. 50% kommer jag jobba som jag gör idag, med övergripande kvalitetsarbete. Resterande 50% kommer jag jobba på individ- och familjeomsorgen och det ska bli så himla kul! Jag kommer köra på heldagar på respektive ställe, så ena veckan blir det två dagar på IFO och tre med staben och så tvärt om veckan efter. Att köra halva dagar här och där känns bara omständligt och så här känns det som att jag minskar risken för att jobba mer än 100% totalt.

En annan förändring är att jag inte kommer vara Hannah Eriksson särskilt länge till. Förra veckan skickade jag in en ansökan om byte av efternamn till skatteverket och om de inte protesterar kommer jag snart vara Hannah Jörnestad istället. Det kommer givetvis kännas konstigt ett tag, men samtidigt har jag funderat på detta i omgångar i ungefär 10 år så det känns också väldigt bra.

Överraskningen då? Jo, häromdagen hörde Sofie av sig och ville ha upp mig en helg i november. Hon hade nämligen hittat biljetter till något som skulle vara väääääldigt Hannah & Sofie. Jag har lovat att inte googla vad det skulle kunna vara men HERREGUD så nyfiken jag är! Ska bli så kul!

17+3 i söndags, det har börjat hända lite

torsdag 22 augusti 2019

Vecka 18



Snart halvvägs! Det känns fortfarande inte som att det händer särskilt mycket, men sakta men säkert blir magen större. Den är mer eller mindre spänd hela tiden men inte särskilt hård ännu. Jag kan som sagt känna livmodern nä jag är riktigt kissnödig och ligger jag ner då kan jag se rätt så tydligt. Häromdagen var den helt sned, det såg helt fantastiskt roligt ut! Tycker det är väldigt fascinerande att jag inte känner något ännu när bebisen uppenbarligen bökar runt en hel del.

Om ca 2 veckor har vi tid för rutinultraljudet. Jag är så nyfiken på vad det är för filur vi väntar på, och min magkänsla säger absolut ingenting om kön så jag hoppas att de kommer kunna se det! Även om vi skulle få veta kommer vi antagligen akta oss för att börja kalla bebisen för något specifikt namn. Vi har ett gäng favoriter men vem vet, vi kanske inte alls tycker att det passar sen.

Rent praktiskt så har vi börjat spåna lite på vagn, men det samt babyskydd tänkte vi ta tag i ordentligt efter ultraljudet. Har köpt lite kläder hittills men inte jättemycket. En stor sorg är att vi vet att vi en dag kommer behöva ge upp vår fantastiska lägenhet. Hur vi än vrider och vänder och funderar på det så blir det inte riktigt bra. Som tur är så är det ett bra tag kvar tills det blir en nödvändighet. Drömmen vore att en lite mer lättmöblerad trea eller fyra blir ledig i trappuppgången bredvid!

onsdag 21 augusti 2019

Förvirring

Konstig vecka hittills. Igår var jag helt övertygad om att det var lördag och undrade vilken jävla idiot som hade satt ett alarm så tidigt. Ja, den idioten var ju jag eftersom det bara var tisdag... Idag kastade jag mig nästan ur sängen i panik när första alarmet ringde eftersom jag trodde att det var det sista och att jag plötsligt hade väldigt bråttom.

Jaja. Hittills har det varit idel lugna arbetsdagar i alla fall, hoppas det fortsätter så.

torsdag 15 augusti 2019

Vecka 17



Jag har läst på ganska många ställen att de här veckorna kallas spökveckor och så känns det verkligen. Så otroligt konstig känsla! Hade inte särskilt mycket symptom till att börja med men nu känns det ännu lugnare. Äter dock fortfarande som en häst och har halsbränna på kvällarna. Tror även att jag kände något litet igår kväll.

Häromdagen petade Jonas på min mage och sa "väx!" och det är ungefär så jag känner också, haha! Det har hänt lite men det är ingen jätteskillnad direkt. Jaja, en dag smäller det väl bara till på den punkten. Enligt mamma dröjde det till vecka 20 innan det syntes på henne så det kanske är likadant för mig!