torsdag 27 februari 2014

Träningsvärk

Herregud mina lår! Jag förstår inte. Fokus under gårdagens träningspass låg på mage och armar, men där känns det ingenting. Allt, precis allt, sitter i låren. Kombinera det med att bo på tredje våningen, tvättid och hissar jag vägrar åka för att jag inte litar på dem. Jättekul.

Igår såg vi The Monuments Men på bio, en väldigt charmig film med en del humoristiska inslag. Den är inte speciellt action- eller fartfylld, men jag tyckte inte att det var något negativt. Den är, i mina ögon, inte seg eller långtråkig för det.

För övrigt har jag återupptäckt hur kul det är att träna. Det har lett till att jag idag har köpt ett par gymhandskar för att jag börjar få valkar på händerna. Det räcker med att de blir torra och får självsprickor så fort någon säger "minusgrader", de behöver inte valkar också. Träningen har också lett till att det har blivit extremt tydligt att det är just fotboll jag spelat en tredjedel av mitt liv, och inte något som kräver mer armstyrka. Jag klarar nämligen 140 kg i benpress, men knappt 10 kg i vissa arm-maskiner...

Nu sitter jag och väntar på att MODO - LHC ska börja. Förhoppningsvis kan de bygga vidare på att de till slut faktiskt vann mot Skellefteå i tisdags, men det enda man vet om detta lag denna säsong är att man inte vet vad man får!



Nytt, och mycket bra, från Combichrist!

fredag 14 februari 2014

Cirkus LHC

"Från en källa som jag betraktar som ytterst pålitlig har jag fått info om att Kolarik inte är särskilt populär internt i LHC. Anledningen ska vara att han kritiserar sina medspelare och skäller ut de som inte gör sitt jobb. Inga konstigheter om ni frågar mig. Men i LHC är det tydligen viktigare att det mysigt tillsammans än att producera..."

Vad fan. Stämmer detta så har de spelare som gnäller två alternativ att välja mellan:

1: Börja göra ditt jobb.
2: Dra åt helvete!

Spelar ingen roll om det så är hela förstakedjan eller till och med Magnus Johansson, har de problem med kritik kan de försvinna långt härifrån. Mysigt och trevligt kan man ha det på fritiden, på isen ska man som professionell idrottsman alltid göra sitt bästa. Och man måste tåla att få kritik om man inte gör det.

måndag 10 februari 2014

Huslig måndag

Idag har jag städat köket, dammsugit hela lägenheten och nu håller jag på och tvättar.

Allt med OS-sändningar i bakgrunden givetvis. Sportnörden i mig jublar och kommer ha mycket roligt de här två veckorna!

Något jag inte har riktigt lika roligt åt är metodkursen och att jag snart måste komma på ett ämne till en kandidatuppsats. Jag som har en liten självförtroendekris just nu, hur ska jag kunna skriva en sådan? Jag tycker ju inte att jag kan något!

Äh, det är inte så illa egentligen. Jag är omgiven av fina människor och jag vet egentligen att jag har lärt mig massor under de här 2,5 åren. Det löser sig!

onsdag 5 februari 2014

LHC 13/14 - 55 anledningar till att dunka huvudet i väggen

Förhoppningsvis tänker inte spelarna såhär, för då är det kört på riktigt. Men jag har gett upp. Jag ser ingen anledning till att det här laget ska lyckas undvika kvalserien på egen hand. Hoppet står till AIK och Örebros oförmåga, och det känns förjävligt.

Jag känner mig lurad. Efter att ha varit 20 sekunder och ett stolpskott från kvalserien 11/12 kändes det som att ledningen hade lärt sig något, men nu är det samma visa igen. För få karaktärsspelare och panikvärvningar mitt i säsongen. Visst, ingen hade gissat att Engstrand skulle göra en dålig säsong eller att Grillfors skulle vara en total katastrof i år, men att Hävelid skulle saknas kunde vem som helst ha listat ut. Avsaknaden av en stabil, rutinerad back har lett till ett extremt svajigt försvar, och i kombination med en dålig målvakt har vi hamnat i en ond cirkel. Alla är livrädda för att göra misstag och försvar och målvakt litar inte på varandra.

När laget återigen är felbyggt är det något som är fel högre upp i organisationen. En av anledningarna till att Norrena och Jämtin försvann var att de var obekväma. De hade krav på sig själva och därmed även på sina medspelare, och det var tydligen jobbigt. Kritik och krav är något som måste få finnas inom en professionell idrottsorganisation, men i LHC verkar det vara farligt. Och har det gått så långt är det dags för ledningen att stiga åt sidan.

Jag saknar Håkanson, Bülow, Torkki, Emvall, Persson, Majesky och många andra. Fan, jag saknar till och med Jämtin! Spelare som aldrig gav upp, aldrig vek ned sig och framförallt spelare som reagerade när det gick dåligt. I år är det väldigt få spelare som lever upp till dessa kriterier, och en av dem är borta från spel ett tag med en kraftig hjärnskakning...

Det här inlägget skulle kunna bli hur långt som helst, men jag tänker avsluta med en av få ljusglimtar denna säsong: Chad Kolarik! Vilket fynd!


Om alla spelare visar samma inställning och hjärta som dessa herrar alltid gjorde så kommer de undvika kvalserien. Tyvärr är jag så cynisk att jag inte tror att det kan ske...