JAG ÄR FRISK!

 Igår var det dags för min gastroskopi. Jag försökte hålla mig lugn men paniken kom direkt när jag klev in på mottagningen, så bland det första jag sa var att jag vill ha lugnande. De sa att jag troligtvis skulle somna av medicinen eftersom jag är ovan vid den, och lite så blev det nog. Man ska bita på ett munstycke för att inte bita på själva slangen och jag minns att jag stoppar munstycket i munnen, sköterskan säger att hon ger mig medicinen och sen blir hela kroppen slö och jag blundar. Helt plötsligt blir jag medveten om att jag har en slang i halsen och det är bland det vidrigaste jag upplevt i hela mitt liv. Här undrar jag om jag inte fick lite mer lugnande för nästa minnesbild är att jag ligger på uppvakningsplatsen utanför undersökningsrummet och sköterskan undrar om jag vill ha en filt. Ligger där en liten stund och vaknar till, känner mig stadig direkt men trött och öm i halsen. Munstycket till bedövningssprayen skulle nämligen så jävla långt bak att jag bara klarade 1/6 dos...

Läkaren kommer efter några minuter och förklarar att allt ser bra ut! Inga ärr, inga sår, ingen cancer! Jag behöver inte äta mer medicin och jag kan släppa på kostrestriktionerna. WOHOO!!

Den här undersökningen önskar jag inte ens min värsta fiende. Jag har fött barn helt utan smärtlindring och jag har genomgått öppen bukkirurgi, men gastroskopi var det vidrigaste av allt. Fy helvete.

Efter panik, lugnande och själva undersökningen. Fulaste selfien någonsin, haha!

Åtta månader

Med risk för att låta som en föräldraklyscha: herregud, stoppa tiden lite nu va! 

I lördags blev Axel åtta månader och hans mormor och morfar var på besök. Han fick present i form av en lastbil som både låter, lyser och fungerar som klosslåda. Alla rätt enligt Axel! Föräldrarna är mest nöjda med att man kan reglera volymen på ljudet...

I måndags var det dags för BVC igen. Han väger nu 8840 gram och är 70 cm lång. Viktkurvan planar lite nu när han rör sig men han växer alldeles exemplariskt ändå! Han fick också beröm för hur bra han sitter, hur fint han greppade en kloss och växlade mellan händerna samt för hur bra han äter riktig mat numera. 

Mat ja, det är det bästa Axel vet! Han provar glatt allt vi ger honom och äter med god aptit. Just nu får han gröt till frukost, mat till lunch och middag och så ersättning till mellanmål på eftermiddagen och inför natten. Det är svårt att avgöra vad som varit godast hittills men jag tror nog att det var kyckling, ris och currysås! Han åt nämligen en jätteportion och slog i bordet om vi var för långsamma, haha! Han ställer sig ofta i krypställning men när han sen ska någonstans slänger han sig ner på mage och ålar/halvkryper. Hans teknik är snabb så jag vet inte om han har något intresse av att lära sig krypa på riktigt, vi får se. Han älskar när vi sjunger för honom. Han verkar börja utveckla humor för han kan skratta åt saker han själv gör. Gunga är jätteroligt och helst ska det kittla i magen, då sitter han där och gapskrattar. Det är också mycket babbel och lek med tungan. Han har inte börjat sätta sig upp själv ännu, däremot drar han sig upp mot soffryggen från knästående och han liksom klättrar på en ibland. Han har också bemästrat sin gåstol så ibland tar han sats och glider i sidled genom rummet. Bebisen i spegeln är rolig, att få bada och skvätta ner badrummet likaså och babygymmet har fått en revival. Just nu händer det nämligen rätt ofta att han ålar dit och lägger sig själv. Att somna på någon av oss har han i princip lagt av med förutom på kvällen, så den stunden håller vi hårt i för det är så mysigt! 

Jag älskar alla dina framsteg och att se din personlighet växa fram Axel men snälla, bli aldrig stor.