På grund av besparingar dras min tjänst in och det finns ingen omplacering att erbjuda mig, vilket innebär att jag med största sannolikhet blir uppsagd från och med dagen jag kommer tillbaka från min föräldraledighet. Jag har dock en uppsägningstid på 6 månader så det kunde varit mycket värre.
Igår pratade jag med en ombudsman på mitt fackförbund (sånt här måste förhandlas centralt med dem), hon sa att de inte ser något fel i kommunens agerande och jag har inte känt att det skulle vara så heller. Min chef har hållt mig informerad under tiden så jag har vetat att det varit på gång. Min ursprungsplan var att återgå till jobbet och se hur pendlingen känns nu med Axel, vilket antagligen hade landat i att jag börjat leta nytt jobb ändå. Det är väldigt trist att inte få ta beslutet själv, men det är vad det är. Tack vare den långa uppsägningstiden håller vår ursprungliga plan med Jonas föräldraledighet i alla fall vilket är väldigt skönt.
2020 alltså. Det kommer aldrig vara ett dåligt år för oss, men vilket JÄVLA år.
1 kommentar:
2020 vilket år alltså!
Jag bävar lite för 2021 med om jag ska vara ärlig.
Vi har ingen praktik i vår utbildning utan istället fältstudier. Dessa är vår chans att få kontakt med skolor och komma ut och se verkligheten, även en chans att kanske få in en fot någonstans.
2020 blev det i stort sett inga besök alls och gissar att 2021 blir likadant. Känns lite sådär inför framtiden faktiskt...
Hoppas att det trots allt kommer något gott ur det hela för din del. Skönt ändå att du har så pass lång tid på dig att leta annat!
Skicka en kommentar