Kommer man från en väldigt liten ort så hamnar man lätt i "alla känner alla". Man säger det lite raljant och folk från andra kommuner retas för det, men det ligger också väldigt mycket sanning i det. Om inte känner så i alla fall känner till, och man har ofta flera beröringspunkter med personer.
Igår kom det väldigt tragiska beskedet att min och många andras gamla SO-lärare, lokalpolitikern, lokalhistorikern Johan Birath hastigt har avlidit. En otroligt färgstark och viljestark person, en fantastisk röst för lokalhistoria i stort och Boxholms historia specifikt, en lärare som var väldigt duktig på att nå fram till sina elever. Det är inget litet tomrum han lämnar efter sig, jag tror att varenda boxholmare har någon form av relation till/med honom. Utöver att han var min lärare så var han också pappa till två av mina barndomskompisar och vi spenderande mycket tid lekande hemma hos honom.
Det var inte så här det skulle bli. Inte när du gjort en otrolig livsstilsförändring för hälsans skull, inte när du återhämtat dig från utmattningen och gått i pension i förtid för att njuta av livet, inte när du precis gift dig med din Inger, inte när ditt fjärde barnbarn är beräknat i augusti och du skulle ha så många år kvar med dem.
Tack för ditt outtröttliga arbete med att dokumentera och föra vidare Boxholms historia. Tack för alla timmar med lego och Märklintåg som jag, Erik och Petter fick. Tack för 4 MVG i slutbetyg i SO. Jag skulle säga vila i frid men jag är övertygad om att du rör om i grytan var du än är nu.
