hannahmarialinnéa: Två månader som nämndsekreterare

Det har varit något av en mjukstart då min nämnd hittills har varit ganska snäll och haft smidiga sammanträden. Jag misstänker dock att det ändras snart då det är lite skiften på gång, och det har också sin charm. Oavsett så trivs jag väldigt bra med jobbet. Jag jobbar nära förvaltningschefen, vi har täta avstämningar för att se till att vi har koll på läget och det är väldigt skönt. Samtidigt är presidiet enkla att ha att göra med, det märks att samarbetet där fungerar bra. Det är så skönt att det känns så här, tänk att ha velat ha ett visst jobb ett tag och sen trivs man inte med det?

Det görs lite omskiftningar i ledningsgruppen då en person har slutat, och det börjar gälla från och med måndag. För min det betyder det att jag byter chef. Det roliga är att min nya chef är personen jag var på intervju hos i höstas och som sen tipsade mig om tjänsten jag fick, så nu får jag ändå honom som chef. Livet alltså! Det är ändå lite märkligt att byta chef så snabbt, men samtidigt har ALLT med att sluta ett jobb och börja ett annat mitt under en pandemi varit bra märkligt så det är bara att hänga med i svängarna.

Annars då? Vi har varit på Fredriksdal, vi har varit på utflykt till Malmö, Jonas och Axel spenderar en del tid i parken, både själva och med öppna förskolan. Förresten! På tal om öppna förskolan. I slutet av april, efter ett extrainsatt AU, gick jag in till en socialsekreterare då vi skulle se till att få iväg handlingar till förvaltningsrätten. Hinner ta ett halvt steg in på hennes kontor innan vi båda nästan skriker "DU?!?!?!". Hon går till familjecentralen Högaborg och de har en del samarbete med vår familjecentral Söder, så vi har träffats en del. Världen är liten alltså.

Axel har fått förskoleplats! Jag är inte redo för detta nu och jag lär inte vara redo för detta när det blir dags i augusti, men nu är det som det är. Först fick han plats på vårt fjärdehandsval Arenans Idrottsförskola. Vi tackade ja och började landa i att det blir bra. De ringde även från femtehandsvalet någon dag efter att erbjudandet kom men det tackade vi nej till. Det gick två veckor, sen fick vi erbjudande på andrahandsvalet Pysslingen Prästgatan 400 m hemifrån och kände lite att vafaaaaaaan, vi hade ju precis landat. Funderade lite, prioriterade närheten och tackade ja. En vecka går, sen får vi erbjudande på Pysslingen Pärlan, vårt förstahandsval som ligger nästan mitt emot Prästgatan. Vi tackar givetvis ja då det var förstahandsvalet av en anledning. Jag är väldigt tacksam över att vi fick en plats snabbt och att vi fick det vi önskade direkt och därmed slapp garantiplats på andra sidan stan. Han har startdatum den 12 augusti, mitt i min semester, så det blir jag som tar inskolningen då Jonas börjar jobba igen den 11 augusti. Vår lilla kille ska bli förskolebarn. Vår lilla kille ska bli ett av barnen med pysslingen-ryggsäck och alldeles för stor reflexväst som man kan se på utflykt i stan ganska ofta. Märkligt, men som han är nu så kan vi börja se att han ska kunna ha lite utbyte av andra barn. I januari däremot, då var han för liten. Så himla tacksam att vi har kunnat ge honom ytterligare 8 månader hemma!

Helgen som gick bjöd på de första riktiga sommardagarna och vi utnyttjade dem till max. I fredags drack vi bubbel på balkongen och invigde vår nya grill. I lördags spenderade vi eftermiddagen i Höja. Jonas fiskade, jag njöt av solen (och brände mig, såklart) och Axel njöt av att farmor och farfar hade fått hem massor singel. Så mycket stenar att gräva i och flytta på! I söndags var det mors dag och den inleddes med frukost och present på balkongen. Sedan tog vi en liten tura och det var ENORMT roligt enligt Axel, han sprang fram och tillbaka i båten, tittade på vatten (Jonas gener....) och blev ställd varje gång han sprang för nära de automatiska dörrarna till toaletterna. Efter båten blev det lite lek i stadsparken och sedan var det en liten pojke som tvärdäckade hemma. På eftermiddagen/kvällen var vi i Höja och åt middag. Kassler var mums enligt Axel (även om det nästan är roligare att mata Bitzy, särskilt när man håller maten så att hon slickar på ens händer), rabarberkakan likaså men glass var väldigt skumt. Nåja, han lär sig väl att tycka om det tids nog.