Jag minns luciafirandet på sexårs, men det var inget speciellt. De luciafiranden jag minns bäst och med mest värme är när jag och min bror klädde ut oss och gick över till mormor & morfar och farmor & farfar och fikade. Någon sång var det säkerligen inte tal om, men det var inte det viktiga. Älskade alla sådana stunder med mina mor och farföräldrar. Vi var så bortskämda med tid jag och min bror och det är enormt uppskattat idag när bara farfar finns kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar