Trenden från ultraljud och tidigare besök håller i sig, vår son är en bångstyrig och envis typ. Barnmorskan konstaterade först att han ligger med huvudet nedåt, men sedan skulle hon lyssna på fosterljuden och fick då sparkar och slag från alla håll och kanter. Det var så pass att hon kallade in en kollega för att dubbelkolla hur han verkligen låg men jodå, huvudet nedåt och gick nog fortfarande att röra på, men han håller på att sjunka nedåt. "En rolig bebis som ger mycket gensvar" var omdömet vi gick därifrån med.
I övrigt såg det ut som vanligt, blodvärdet stabilt, blodtrycket där det alltid legat och SF-måttet fortsätter att följa kurvan. Det ligger på nedre delen av normalspannet men det är jag i ärlighetens namn inte det minsta förvånad över. Varken jag eller Jonas är ju särskilt stora liksom.
1 kommentar:
Busig liten bebis med andra ord!
HOppas han ligger startklar och redo nu för nu börjar det bli dags att komma ut ju!
Skicka en kommentar