I söndags undrade jag om det spökade eller om jag hade blivit knäpp. Jag började sent, så när jag kom till jobbet var det bara jag i omklädningsrummet. Det var dessutom helg, så det fanns inga städerskor eller vaktmästare som kunde befinna sig i källaren. Ändå är jag säker på att jag hörde någon prata. Och när jag var ensam kvar på eftermiddagen tyckte jag att jag i ögonvrån såg någon springa förbi ena dörren in till köket.
Jag vet inte. Den springande personen kan ha sin förklaring i att någon gick in på Domherren och att skuggor spelade mig ett spratt, men jag tycker att jag borde hört dörren. Rösten är svårare att förklara. Men är det något ställe det spökar på så är det väl ett ålderdomshem.
För övrigt så klämde jag lillfingret i dörren igår morse. Helvete vad ont det gjorde, men fingret klarade sig bra. Det är lite ömt och nageln är lite mörkare än de andra, men annars ingenting. Lite tur i oturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar