I tisdags kväll tog jag sista sprutan och igår var det dags. Jag var på mottagningen 08:30 och då fick jag ta alvedon, byta om och så satte de en infart i armen. Jag var inte beredd på att en enkel infart skulle kännas lite jobbig men det påminde om operationen, som tur var så gick det över ganska snabbt. Fick vila en stund med värmekudde på magen, gå och kissa och sen gå in i operationssalen. Jag visste att det skulle vara den typ av sal och var inte heller beredd på att det skulle kännas jobbigt, särskilt när de satte lite sladdar här och där för övervakning. Även det gick över snabbt tack och lov.
När jag låg där så hade jag två skärmar att titta på, det enda var ultraljudet så jag såg hur de stack in nålen, punkterade äggblåsan och sög ut vätska + ägg. Den andra visade vad labbet i sin tur gjorde när de fick rören. Otroligt spännande, nörden i mig hade kanske sitt livs bästa dag. Så häftigt att se hur äggblåsan liksom skrynklade ihop sig. Man får så mycket smärtstillande man behöver och dessutom något avslappnande så det enda jag kände var när de stack in nålen i äggstocken, och det var verkligen bara att de stack in något, ingen smärta. De fick ut fler ägg än de hade räknat med så det var ju positivt, dock var det inte alla som var tillräckligt mogna och kunde frysas. De har varit väldigt försiktiga med min behandling då min hormonrubbning gör att jag har större risk att råka ut för överstimulering, och de kanske var lite väl försiktiga. Kunde kanske väntat någon dag mer innan plock, men det blev något som hamnade i frysen i alla fall! Nu ska det ligga där i karantän i 6 månader, sedan ska jag lämna nya prover och efter det så kan det användas. Jag ska även fylla i ett personligt brev ifall eventuella barn söker sitt ursprung i framtiden.
När det var färdigt fick jag frukost. Jag hade fastat sedan midnatt så det smakade väldigt bra kan jag säga. Fick vila en stund men kände mig pigg hela tiden så jag var inte kvar där jättelänge. Tog en liten promenad mot Turning Torso innan jag tog bussen till centralen och första bästa tåg hem. Det gick bra så länge smärtlindringen satt i, men när jag gick av tåget i Helsingborg kände jag varför man rekommenderas att vila efteråt, haha. Det gjorde inte jätteont men det var ganska ömt och obehagligt att röra sig för mycket. Köpte med mig mat från mcdonalds till lunch och gick hem och la mig på soffan.
Om några veckor ska jag på återbesök hos läkaren men jag känner redan nu att jag vill göra detta en gång till. Äggplocket avskräckte inte och nu har de denna behandling att gå på och justera efter, så att resultatet kanske blir annat nästa gång. Tänk vilken teknik som finns, så himla häftigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar