Förra veckan hade pappa lov vilket uppskattades enormt av Axel som knappt ville släppa honom. Lovet inledde vi med en tur till Höör. Jag skulle till frisören (hittar ingen i Helsingborg jag trivs med) och tänkte först åka själv men beslutade mig för att ta med Axel och säga hej till mina kollegor. Han gjorde ju inte alls succé det lilla charmtrollet!
På tisdagen var det dags för BVC igen. Han är 58,5 cm lång och väger 4750 gram och visade upp både nackstyrkan och stora leenden för sköterskan. Han fick även vaccin och sov som en klubbad säl större delen av dagen sen. Vi åkte ut till Höja efteråt, Jonas fiskade, jag njöt av solen med Kerstin och Anna och Axel sov gott i vagnen. Dagen efter var det en ynklig och varm bebis här hemma. Han blev aldrig varmare än precis under 38 grader vilket var skönt, men han var inte riktigt sig själv.
På torsdagen var han piggare och vi bestämde oss för att gå ner till Telegrafen och äta lunch. De har glesat ut borden så man lätt kan hålla avstånd vilket känns tryggt, och vi vill ju stötta vår favoritpub.
Påsken ignorerade vi i princip, de blev ju ändå inte som önskat. Påskaftonsmiddagen bestod av tacos och underhållningen gamla avsnitt av Bäst i Test, och jag kunde inte sluta tänka på att Axels morgonmys under helgen skulle ha varit med mormor och morfar...
Lovet avslutades starkt med ytterligare ett besök i Höja. Fiske för Jonas, pussel för mig, Kerstin och Anna och premiär för att somna i vagnen inomhus för Axel!
På bara denna vecka är det stor skillnad i medvetenhet hos Axel, främst vad gäller sina händer. Han har börjat tugga på dem och tar fasta grepp om snutten och leksaker. Blöjbyten har gått från hemska till tillfällen då man ofta får jättestora leenden. Första overallen och en pyjamas har fått läggas undan. Sakta liiiiiite i backarna nu kan jag känna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar