torsdag 26 september 2019

Vecka 23


Hej vecka 23! Halsbränna som vanligt, lite ont i höfterna ibland och det händer att det känns som att det drar i sidan av magen. Det sistnämnda beror tydligen på muskler som töjer sig. Läste att man kan känna att bebisen hickar men jag är osäker på om jag känt det eller om det varit andra rörelser. Moderkakans placering lär väl spela in här också tänker jag! Har ingen mörk rand på magen och har hittills inte upptäckt några nya bristningar. Tydligen ska han lägga på sig ganska mycket de kommande veckorna så vi får väl se vad som händer på den punkten. Annars har han börjat sikta in sig på min urinblåsa och ibland tror jag att någon nerv hamnar i vägen för det ilar till ner i benet. Inte snällt!

Lite så här är det redan. Blir kul i vinter... 😅

måndag 23 september 2019

Vagn, babynest, present


Den fick vara kvar i kartongen i en vecka, sen gick det inte längre! Om jag har kört den fram och tillbaka genom lägenheten? Bara några gånger... Valet föll på en Crescent Trike, en trehjuling som är en hybrid utan att bara kännas som en enda stor kompromiss. Den är väldigt smidig så den blir alldeles utmärkt att ha i stan, men den har också en fjädring och lite grövre hjul som gör att den även klarar terräng. Bromsen är stenhård vilket känns tryggt, man får ta i för att få upp den och det gjorde nästan lite ont i öppna skor, haha. Dessutom fäller man den med ett klick ungefär. Vi får väl se när det blir skarpt läge sen men den känns väldigt bra i alla fall!



För några veckor sedan nämnde jag att jag kommer vilja ha ett babynest, vilket fick Jonas att googla lite och utbrista "men hur svårt kan det vara, jag syr ett själv!". Sagt och gjort, här är det. Så fint! Vi kommer antagligen samsova till en början och då tycker jag att det känns tryggast så här. Skulle samsovning inte fungera kan vi bädda med nestet i spjälsängen så att den blir lite mysigare. Eller så kommer han hata att ligga där och rata det fullständigt, haha. Men oavsett så känns det väldigt fint att det är gjort av pappa. 


I morse möttes jag av en kollega som kom tillbaka från semestern med orden "jag kunde inte låta bli!". Så söta! Jag har lite svårt att ta in hur smått allt är och detta är ändå i storlek för en tremånaders. Man kan ju tycka att jag borde ha lite vana med tanke på att jag har ett gäng äldre kusiner med barn och kompisar som skaffat barn tidigare än oss, men det verkar inte hjälpa.


Under dagen fick jag detta från mamma, hon har visst varit i Ullared idag. Lilla pysen, han kommer bli så bortskämd.💖

torsdag 19 september 2019

Vecka 22


Vecka 22 idag! Angående egen dygnsrytm så kan jag säga att han har varit ganska aktiv runt lunch och eftermiddag de senaste dagarna. Så häftigt (känner mig så upprepande men seriöst, allt är häftigt) att det blir allt tydligare! Nu har jag verkligen en tydlig mage, jag blir lätt trött i ryggslutet om jag står upp för länge och får lite ont i höfter och ljumskar ibland. Klassisk bäckensmärta alltså men inte så farligt. Ännu kanske jag ska tillägga...

Från och med idag börjar min gravidförsäkring att gälla. Det känns skönt, men samtidigt är det egentligen lite galet att vi med vår välfärd behöver teckna en sådan. I alla fall så valde jag moderna försäkringar och tecknade via mitt fackförbund. Jag valde faktiskt betalvarianten, efter lite jämförelser mellan bolag så tyckte jag att den verkade bäst och dessutom gav den rabatt på barnförsäkringen första året.


 Dagens mage

måndag 16 september 2019

Blue monday

Inte för att det på något vis varit en dålig måndag, men det är den absolut bästa låten med ordet "monday" i titeln!

Lunchbloggning! 80% av korridoren är på vift och jag är rätt ensam här, så kan lika gärna passa på.

Den här dagen började med sovmorgon och ett besök hos barnmorskan. Enligt blodprovet vid inskrivningen har jag bra järndepåer men blodvärdet hade ändå sjunkit lite sedan dess, så jag fick rekommendationen att ta järntabletter varannan dag. Man har ju hört en del mindre roliga historier om Niferex så jag är inte jättepepp på detta direkt, men jag fick även tips om SiderAL som ska vara betydligt mer skonsamt. De är visst dyrare men det får det vara värt då.

Utöver det fick jag lyssna på hjärtljuden och så fick jag mitt moderskapsintyg, så det ska jag skicka till försäkringskassan i veckan.

När jag slutat ska jag ta vägen om Hyllinge Cash hem, det är nämligen det enda stället här nere där jag lyckats hitta världens godaste leverpastej: Lulles! Det var definitivt inte något jag räknade med skulle vara ett problem, haha. Just nu kanske det förstärks lite av att livet till stor del kretsar kring mat. Längtar hem till middagen varje dag!

torsdag 12 september 2019

Vecka 21


Halvvägs! Sedan i söndags har jag känt något varje dag och det är helt otroligt mysigt. Det varierar i styrka och framförallt i placering så han rör sig en hel del. Igår var det längre upp än tidigare så det märks att magen rör sig uppåt. Det märks också på att det börjar bli lite svårare att äta så mycket som jag gjort hittills... Halsbrännan består men annars inga krämpor. Inget ryggont, ingen foglossning och nu när det är svalare så svullnar inte ben och fötter lika mycket eller ofta. Väldigt skönt! Det ska bli intressant att se vilka gener som slår igenom nu, jag vägde ungefär 3,7 kg när jag föddes och Jonas var lite mindre. På måndag är det dags för första barnmorskebesöket sedan inskrivningen. Det känns som att man har levt lite i ett vakuum på den punkten så det ska bli skönt att det blir tätare nu. 

Läste någonstans att det finns forskare som hävdar att barnet får en förkärlek till samma mat som det smakat på i magen. Det tror jag väl inte direkt på, men i så fall kommer han älska hallonsoda, Lay's sour cream & onion-chips, stuvade makaroner, pommes, fiskpinnar, Mcdonald's nuggets med McFeast-dip, potatismos, fisk och ja... kolhydrater generellt. 


Här står vår vagn och gäckar mig! Jag debatterar med mig själv om den ska monteras redan. Enligt Jonas är det mitt beslut så han är inte till någon vidare hjälp i den här frågan. Det kan ju vara en idé att montera den när jag fortfarande är normalt rörlig och se så att det inte saknas något... Hmm.

söndag 8 september 2019

Vecka 20



19+3 idag. Jag har i några veckor varit osäker på vad det är jag har känt, men nu är jag säker på att det är bebisen som buffar och bökar. Jonas har känt rörelserna när han haft handen på magen och i morse kunde jag faktiskt se de små buffarna utanpå. Så häftigt!



I fredags var det äntligen dags för vårt rutinultraljud! Ultraljud är otroligt häftigt men det är fan olidligt nervöst innan... Allt såg fint ut och vi fick se en livlig typ som gav oss tummen upp och som absolut inte ville vara stilla, visa sig i profil eller ta händerna från ansiktet mer än några sekunder i taget. Vi fick också veta att vi ska få en pojke! Jonas såg det ganska direkt, jag tyckte först att jag såg något men sen blev jag osäker och var tvungen att fråga barnmorskan. Moderkakan ligger i framvägg vilket förklarar varför det jag känt har varit ganska dämpat. Det kan också innebära att det dröjer lite till innan sparkarna känns starkare. Så himla skönt att slippa fundera på det.

Jag visste ju att jag skulle bli larvig, men inte att det skulle slå till redan. Den där lilla näsan är redan det absolut finaste jag vet och jag kan inte låta bli att stanna och titta på bilden varje gång jag går förbi bokhyllan!