söndag 13 oktober 2019

Funderingar

Häromdagen läste jag förundersökningsprotokollet rörande den åtalade barnmorskan. Korkat kanske, men gjort är gjort.

Jag har börjat fundera framåt lite mot förlossningen och hittills kan jag inte påstå att jag är rädd för den i sig. Däremot, något som förstärktes av dels FUP:en och dels andra historier som man kunnat läsa på sistone, är jag jävligt rädd för vilken personal vi kommer mötas av. Jag vet mycket väl att arbetsmiljön är ohållbar men det verkar också finnas en hel del personer som är på fel plats. Jag är rädd för att gå över tiden. Jag är rädd för igångsättning. Jag är jävligt rädd för värkstimulerande dropp vilket i sin tur gör mig tveksam till epiduralen som jag hittills varit säker på att jag kommer vilja ha. Det här handlar givetvis till stor del om kontrollbehov, och jag förstår mycket väl att jag egentligen bara kommer få hänga med på vad kroppen gör. Men när man blandar in värkstimulering och igångsättning så är det inte längre min kropp som styr, och det skrämmer mig.

Jag är också väldigt irriterad på att kvinnosjukvården överlag känns så bakåtsträvande. Ingen annan stans inom vården läggs så mycket fokus på naturlighet. Ingen annan stans behöver man räkna med så mycket men. Jag är en politiskt väldigt röd person, jag betalar gärna skatt för det är grundstenen i det samhälle jag tror på. Men just nu håller jag verkligen med Svenskt Näringslivs ordförande: Vad fan får jag för pengarna?

1 kommentar:

Sofie sa...

Förstår helt din rädsla och dina tankar!
Hoppas du har en bra barnmorska på mödravården som kan peppa, stötta och ge råd!

Jag har skrivit ett litet förlossningsbrev inför varje förlossning.
Gemensamt för alla har varit att jag vill ta det som kommer och inte låsa mig i olika scenarion.
Aldrig sagt/skrivit något om att jag absolut inte vill ha tex epidural eller att jag absolut måste ha epidural just för att inte låsa mig vid ngt utan att vara öppen för förslag och att ta det som det kommer för ingen förlossning är den andra lik.

Hade jag tex låst mig vid tanken att jag SKA ha epidural vid Annas förlossning hade jag fått bearbeta besvikelsen sen att jag inte hann med ngn epidural.
Det har fungerat för mig iaf!