2018 Stanley Cup playoffs bracket challenge

Det är extremt sällan jag ger mig på att tippa utgången av en liga eller ett slutspel, men nu har jag gjort just det. Och varför inte direkt gå på den högre svårighetsgraden och tippa Stanley Cup? Sist jag gjorde det var 2007 och då fick jag faktiskt rätt i min gissning som var Anaheim som mästare med Ottawa som starkaste utmanare.

I år då? Jag har gissat på Nashville - Tampa Bay i final, med Nashville som mästare. Nashville föll på målsnöret förra året och vann grundserien i år. Egentligen hade jag velat ha dem mot Winnipeg i conference-finalen men nu ser slutspelsträdet ut som det gör.

Hur går det hittills? Sådär. Nashville, Winnipeg, Tampa och Pittsburgh leder sina serier. LA trodde jag mer om men när jag vaknade i morse hade Vegas skaffat sig 3-0 i matcher. Jag glömde uppenbarligen ta med i beräkningen att Vegas har trefaldige Stanley Cup-vinnaren Fleury i mål... Anaheim mot San José kändes 50/50. Med Washington räknade jag med att deras kroniskt dåliga slutspelsnerver inte skulle slå till förrän i andrarundan. Toronto mot Boston är mest baserat på önskan faktiskt då jag som liten valde Toronto som favorit, och där har vi en stor anledning till varför jag sällan tippar. Jag är inte bra nog på att ignorera min önskade utgång.

Fortsättning följer! Än så länge lever mitt finaltips i alla fall!

14 april

Jag vet givetvis att jag inte är den enda i världen med denna kroppsform och dessa proportioner, men ibland känns det så och idag var en sådan dag. Jag vet inte hur många plagg jag provat idag som absolut inte suttit som jag ville. Passade de så var det andra problem, för genomskinliga eller så saknade byxorna fickor. Det sistnämnda kan tyckas vara en petitess men det är en fix idé jag har - jag hatar att bära byxor som inte har några framfickor. Jag köpte strumpbyxor så fullständigt misslyckat var det inte, men sen gav jag upp och gick loss på saker till hemmet istället.

Kudde 1 och kökshanddukar - hemtex
Kudde 2 - åhléns

Skålar och bordstabletter - Magasinet by BOSSONS

Nu sitter jag och är snäll mot min inre 15-åring och lyssnar på Linkin Park. Trots att jag knappt lyssnat på dem sedan högstadiet så kändes det i hjärtat när Chester Bennington dog förra sommaren. 

But in the end, it doesn't even matter

Så, så bräckligt

Den främsta känslan jag tar med mig från första kvartsfinalen i förrgår är att truppen har ett oerhört skört självförtroende. Det började bra, de tog till och med ledningen. Ett misstag och en klumpig utvisning senare stod det 2-1 men matchen var i detta läge på intet vis över. Sedan kom 3-1 och då dog allt. Dessutom är andraperioderna notoriskt dåliga denna säsong så första perioden måste verkligen gå rätt. Att man utsätter sina nerver för detta år efter år...

Jag drömde om hockey i natt. Det är inte så ovanligt, men jag minns bara en känsla av frustration så jag hoppas att det inte var en föraning om kvällens match.

Nähä, dags att ytterligare en gång lägga sitt liv och sin ankomsttid till jobbet i Skånetrafikens händer.

Slutspel 2018

De här "åttondelsfinalerna" som SHL envisas med är ju mest ett jäkla trams, men nu är det som det är. Vi fick i alla fall möta HV och jag var rätt skeptisk med tanke på hur det såg ut sista delen av serien. Men det var verkligen som att spelarna tryckte på en knapp. Jäklar vilken insats! Och i brist på roligare antagonister (läs SSK) så är det alltid för jävla fint att piska HV.

Imorgon börjar det riktiga slutspelet och vi slipper tack och lov Växjö i kvartsfinalen. Inte för att jag egentligen tror att vi vinner mot Djurgården, men där finns det i alla fall en chans.

Älskade jävla lag

LONDON BABY!

Häromdagen så frågade Sofie om vi inte borde fira att vi båda blir tanter i år. Klart vi ska göra det! Efter lite funderande landade det i något vi pratat löst om många gånger: en resa till London! Sofie har pusslat och jämfört och det slutade med att vi totalt betalar under 5000 kr för resa och hotell för oss båda, inte tokigt alls. Vi kommer bo några hundra meter från Hyde Park och 300 m från en tunnelbanestation så det kan ju inte bli bättre.

Fula hattar och "I'm gonna have to get in the map" är obligatoriskt!



Får jag semester de veckor jag helst vill kommer den alltså inledas med en vecka i Blåvik och sedan denna resa. Kan inte bli bättre!

Электроника

Vad är nu detta? Jo, jag köpte en väldigt häftig julklapp till mig själv!

Det är en sovjetisk Game & Watch-klon! Just den här varianten med hockeyspelet är en klon av Nintendo Game & Watch-spelet Egg och började tillverkas 1988. Det fungerar felfritt och ser inte ut att ha använts särskilt mycket, om ens alls.

Den medföljande instruktionsboken är nästan ett incitament till att lära sig ryska. Jag tolkar detta som att den är tillverkad i juli 1988. Det hela känns väldigt sovjetiskt och är en otroligt rolig grej att ha!

Ryggskott

Jag har definitivt haft roligare dagar än de senaste. I tisdags var jag stel i ryggslutet på kvällen men det gick över under natten. Runt lunch på onsdagen började jag dock bli stelare och stelare och få allt ondare igen, och på torsdagen kom jag knappt ur sängen. Det var bara att ge upp, stanna hemma från jobbet och ringa vårdcentralen, och som tur var fanns det en ledig tid på deras fysioterapimottagning redan på fredagen.

Självklart gjorde jag sjukgymnasten lite konfunderad. Dels tyckte han att det satt lite långt ner och så fanns det visst saker som tydde på nervpåverkan, även om det mesta inte tydde på det. Men i slutändan landade det i ryggskott. Fick några övningar att göra och en order om att "köpa voltaren och dubbla dosen i några dagar, men säg inte det till apotekspersonalen", haha. Övningarna har gjort nytta men jag har fortfarande lite ont och har inte full rörlighet. Det ska bli spännande att se om jag kan komma iväg till jobbet imorgon.

Tack och lov att detta skedde nu, när Jonas fortfarande har jullov. Hade inte klarat mig själv.

Behöver något att skratta lite åt, så det får bli denna!

 Jag och Linn, eller surpuppa 1 och surpuppa 2, på klassfotot i åttan.

Julen 2017

Den smygstartade vi den 22 genom att bjuda hit Jonas föräldrar och syskon. Vi bjöd på lite enkel julmat och barnen fick sina julklappar, en väldigt trevlig kväll! Även vi fick julklappar, nya datorstolar (extremt välbehövligt) och två väldigt roliga äldre kokböcker.

Årets gran!

Den 23-29 spenderade vi sedan uppe i Östergötland. Julafton firades hemma hos mamma och pappa med bror, farfar, faster, kusiner, moster och morbror. Lugnt och skönt och med mat för ett helt kompani ungefär. Och givetvis Karl-Bertil Jonsson, inte en julafton utan det.

Mamma & pappas gran

Maaaaat!

Jag har visst varit snäll i år!

På juldagen gjorde vi absolut ingenting. Annandagen spenderade vi inne i Linköping, gick omkring och var nostalgiska och gjorde några små fynd på rean. Sprang på en av mina bästa barndomskompisar där inne, honom har jag knappt sett sedan vi slutade nian så det var väldigt kul!

Den 27 tog jag tag i att rensa bland mina grejer i förrådet. Slängde en hel del men hittade också väldigt mycket roligt som jag var tvungen att spara. Många saker från gymnasiet som fick mig att skratta rakt ut, haha. Vi var inte riktigt kloka...

Den 28 var det ÄNTLIGEN dags att gå på hockey! Mitt första besök på ståplats sedan 2014, det var verkligen på tiden. Stora delar av matchen var riktigt bra med fart och tunga tacklingar, men de slutade också spela två gånger och det höll på att kosta dem segern. Leder man med 6-2 ska det inte behöva bli spännande, men det blev det. Till slut blev det 6-5 och 3 väldigt sköna poäng.

Den 29 åkte vi hem igen, men först avslutade jag vistelsen med en lunchdejt med Nathalie! Vi spenderade en timme på Gusto i Mjölby med att prata om allt och inget, precis som vi brukade göra. Vi hade inte setts sedan i maj och det var dessutom första gången på länge vi var ensamma så det fanns en hel del att prata om. Hatar att ha henne så långt bort!

Hela vistelsen i Östergötland var så lugn och skön. Precis den jul jag ville ha!

Lucka nummer 24: Vad julen betyder för mig

Familj, glädje, lugn och ro och en jäkla massa mat.

Lucka nummer 23: Det perfekta julreceptet

Det är receptet som leder till detta bröd! Kommer från pappas mormor (om jag inte missminner mig helt) och är det godaste bröd jag vet.

Happy festivus!

Lucka nummer 22: En person jag skulle vilja ringa idag

Det finns ju tre, mormor, morfar och farmor. Men den jag hade ringt först är farmor, av den simpla anledningen att hon har varit borta längst. Fan, det är så mycket du skulle varit med om. Jublat åt mitt körkort, tyckt det var en både bra och dålig idé att jag flyttat 40 mil bort, firat min universitetsexamen, suckat åt konstiga frisyrer, hårfärger och tatueringar. En dag i framtiden skulle du förhoppningsvis sticka kläder åt ditt barnbarnsbarn. Istället har du snart varit borta i 20 år. Fuck cancer.

Lucka nummer 21: Vad jag önskar mer av 2018 som jag saknat 2017

Det här går hand i hand med temat balans i livet: mer tid med mina vänner! Det är så lätt att tiden bara går och visserligen så underlättar sociala medier väldigt mycket, men det är ändå inte samma sak.

I övrigt är mina mål för 2018 att bli lite bättre på att spara (utan att för den delen bli dumsnål), bli lika självsäker i de flesta situationer som när jag pratar hockey, läsa mer, utmana mig själv mer på jobbet och se fler delar av Skåne.

Lucka nummer 20: En bild från i somras

Ja, det är en skogsbrand i bakgrunden. Ja, brandkåren var tillkallad innan bilden togs.

Lucka nummer 19: En vän jag vill hylla…

Jag vill hylla mina främsta vapendragare Sofie och Nathalie, för varje redhead behöver en blondin och en brunett vid sin sida! Jag hade inte orkat gymnasiet utan de här två. De är aldrig sena att haka på en dum idé och de hjälper dig alltid upp, efter att ha skrattat hejdlöst åt din klantighet förstås. De finns alltid där med pepp, stöttning och dåliga skämt och de är också två fantastiska mammor med tre (snart fyra) helt underbara barn!

Kort sagt är jag så jäkla glad att jag har dessa två i mitt liv. Vilken tur jag har!

Förresten så fyller Nathalie idag, grattis babe!

Lucka nummer 18: När är balansen i livet perfekt enligt mig

Just nu har jag lite svårt att uppnå den perfekta balansen i livet eftersom jag inte har möjlighet att se så mycket hockey live eller få så mycket tid med mina vänner som jag vill. Annars är det vad balans i livet handlar om för mig. Lika mycket tid på hockey, med vänner och hemma med Jonas. Ja, och så en rimlig och hanterbar arbetsbörda givetvis, för tar den över så orkar man inte med något av det andra.

En stund där livet alltid känns i balans oavsett är lördagar kl. 10. Då är det frukost med melodikrysset och nybakade frallor från favorit-konditoriet som gäller. Arbetsveckan är avklarad och helgen ligger orörd framför en. Lugnt och skönt.

Lucka nummer 17: Den perfekta julklappen

Jag är ganska bra på att köpa julklappar om jag får säga det själv. Jag är bra på att minnas (och anteckna) saker Jonas säger i förbifarten, och eftersom han inte minns 75 % av sakerna han säger så blir det nästan alltid en total överraskning. För några år sedan snubblade jag över en modell av Vasaskeppet och köpte den till honom eftersom han så ofta pratat om den modell han byggde som liten.

Han är inte så jäkla tokig han heller. Ett år fick jag denna, och jag hade inte anat något. Inte ens när han frågade hur vårt gamla klubbmärke såg ut. Vi hade diskuterat det vid några tillfällen innan, så inte fattade jag att frågan hade med julklappar att göra...

Lucka nummer 16: En person jag är avundsjuk på är…

Jag är avundsjuk på folk som går in i saker eller situationen med inställningen att det är självklart att man klarar av det. Inte övermodigt eller arrogant, men med gott självförtroende och god självkänsla. Även om det har blivit bättre de senaste åren så måste jag fortfarande övertala mig själv ganska mycket. Jag har en bit kvar innan "hur tusan ska jag klara detta?" har förvandlats till "så här klarar jag detta!".

Mitt mål för 2018 är att bli lika självsäker i alla lägen som när jag diskuterar ishockey.

Lucka nummer 15: En bild som symboliserar kärlek för mig

Djupt samtal mellan farfar och sondotter.

Lucka nummer 14: Drömbilden av den perfekta julaftonen

En stor (äkta!!!) överpyntad gran, god mat, ens nära och kära samlade och så får man inte missa Karl-Bertil Jonssons julafton! Det är allt jag behöver.

Lucka nummer 13: Min hemliga dröm jag inte vågat säga högt…

Min hemliga dröm är att skriva en bok. Jag sitter fast i det stadiet att jag går och väntar på inspiration, trots att jag vet att man inte ska börja så. Egentligen borde jag bara börja skriva men jag har svårt att få tummen ur. Kanske ett projekt för kommande semester?

Helst av allt vill jag skriva en fantasy/science fiction-serie och bygga upp en egen värld. Funderar ganska ofta på hur den världen ska se ut men jag har läst så många sådana böcker att det lätt hamnar i något som bara blir en dålig kopia. Det kommer inte bli lätt och sannolikheten att det blir något av det är minimal, men jag ska få ur mig de där böckerna någon gång.

Luciafrukost som sig bör

Älskar traditionen med nybakade lussekatter på lucia!

Lucka nummer 12: Verkligheten bakom den perfekta bilden

Obekväma vinklar och en del krälande på marken är standard.

Lucka nummer 11: En Lucia jag minns

Jag minns luciafirandet på sexårs, men det var inget speciellt. De luciafiranden jag minns bäst och med mest värme är när jag och min bror klädde ut oss och gick över till mormor & morfar och farmor & farfar och fikade. Någon sång var det säkerligen inte tal om, men det var inte det viktiga. Älskade alla sådana stunder med mina mor och farföräldrar. Vi var så bortskämda med tid jag och min bror och det är enormt uppskattat idag när bara farfar finns kvar.

Lucka nummer 10: När jag ”tappade det” senast….

Haha, jag "tappar det" regelbundet under hockeysäsongen. När jag ser på hockey pendlar jag konstant mellan himmel och helvete, känslorna är utanpå från nedsläpp till slutsignal och det finns inget filter på det jag säger. Och det är en del av varför det är så fantastiskt. Vad vore sporten utan dessa känslor?

Senaste utbrottet kom i torsdags när jag var frustrerad över att LHC var riktigt jävla dåliga. Det var slarvigt, halvmesyrer överallt och långt efter motståndarna i varje situation. Att vi gjorde 3 mål berodde mer på att Djurgårdens målvakt gjorde några halvtaskiga ingripanden än på att det var en bra prestation från en LHC-spelare.

Ingenting kan göra mig så förbannad eller så lycklig som detta lag. Min Club, världens finaste Club.

Lucka nummer 9: En bild som symboliserar hälsa för mig

Hälsa är mångfacetterat. Det är både psykiskt och fysiskt, det är beroende av många små detaljer och framför allt så ser det olika ut för alla. Det här är mental friskvård för mig. Semester, besök i stugan och en avkoppling som är svår att få någon annan stans.

Lucka nummer 8: Instagramkonton jag älskar som ser perfekta ut

Nä, det bli pass på denna. Några sådana konton finns inte. Perfektion i detta hänseende är bara tråkigt och tillrättalagt.

Lucka nummer 7: En ofiltrerad bild från idag

En bild som väl sammanfattar den hockeymatch jag tittat på ikväll.

Hockeytjejer

Jag vet inte om det går att göra den här träffen rättvisa för den var helt fantastisk! Så mycket pepp, inspiration, nördighet och kärlek blandat med retsamheter. Lite bakgrund till den här träffen finns här.

Lördagen den 11 november klev jag upp tidigt (för att vara helg), full av förväntan och nervositet. Att ge mig iväg på något sådant här utan att känna någon mer än ytligt är ungefär så långt ifrån min comfort zone man kan komma. Plockade upp en Brynäs-supporter i Helsingborg och två Rögle-supportrar i Östra Ljungby och sedan bar det av mot helgens mål: Jönköping och Kinnarps Arena.

Lördagen ägnade vi åt supporterskap i allmänhet, våra upplevelser och det förhatliga "ladies night"-konceptet. Vi fick lyssna till Linda Brevitz, SLO i Hv71, som pratade om sin resa från ståplats till rollen som ordförande i supporterföreningen och sedan in i klubben. Även Kajsa Kalméus föreläste som sin resa som sportjournalist. Här finns hennes upplevelse av träffen. När eftermiddagen började övergå i kväll förflyttade vi oss från arenan och ner i Jönköping centrum. Där blev det middag på Harrys och en drink på Den Småländska Kolonin innan vi alla insåg att vi var helt slut.

Söndagen ägnade vi åt hockey generellt. Drömfemman baserat på första delen av säsongen, klubbmärken, matchtröjor, taktik, vilken spelare vi själva hade varit och så vidare. Vi fick även känna på en SM-medalj, den där jäveln som vi varit så nära... Sedan avslutade vi träffen med att Linda pratade om Ett Liv, en insamling till förmån för Stefan Livs minnesfond, och så gjorde vi var sitt armband i våra respektive klubbfärger.

Efter att ha lyssnat på Linda och Kajsa och umgåtts med dessa tjejer i ett dygn så känner jag mig så inspirerad och vill ta över världen, i princip. Jag vet inte hur ännu, men tänk att i någon form få jobba med hockey och supporterskap. Vilken dröm.

Lucka nummer 6: En hörna i hemmet jag aldrig visat

Genom åren har jag nog visat det mesta av mina hem, det är väl bara badrummet jag brukar hoppa över. Inte så konstigt eftersom det faktiskt är skittråkigt. Särskilt vårt nuvarande. Det går i grått, är asymmetriskt och har en rundad vägg mot trapphuset så det är ett hopplöst fall. Det går knappt att placera tvättkorgen utan att man snubblar över den eller att allting i den blir blött.

Något annat jag brukar undvika att få med på bild är våra skrivbord, och ska jag fotografera något i hörnen bredvid brukar jag välja vinkel väldigt noga. Anledningen ser ni längst ner till vänster på bilden. Datorer är skittrist och särskilt stationära är klumpiga och sticker ut.

TV-bänken är jag inte så jäkla förtjust i att få med på bild heller pga. sladdröran som alltid uppstår kring den. Och nu när jag tänker på det blir jag förbannad så det ska jag försöka åtgärda någorlunda ikväll.

Lucka nummer 5: Den perfekta middagen enligt mig

Nyfångad abborre från Sommen. Smörstekt eller grillad, givetvis tillagad vid stugan. Höjden av simpel lycka.

Kalops. Det mesta som innebär att jag får äta orimliga mängder potatis och sås ligger högt på min lista, men det är något speciellt med kalops.

Mammas och pappas mat. Att få komma hem och bli lite bortskämd.

Telegrafens pubkrubb. Godaste pubmaten i stan och en väldigt avslappnande miljö, den kaotiska inredningen till trots.

Ostbågar. För att jag är vuxen och kan.

Lucka nummer 4: Ett misslyckande i livet

Länge kände jag att mitt största misslyckande i livet var mitt sista år på gymnasiet. I slutändan fick jag ett bra slutbetyg som gav mig möjligheten att läsa det jag ville, men det tog en omväg. När jag sprang ut från Kungshögaskolan var det visserligen med många VG och MVG i betygen, men det var också med två IG, två streck och på grund av de där strecken endast ett samlat betygsdokument. Jag som alltid varit duktig i skolan skämdes så över strecken och de icke godkända betygen. Jag får inte sådana resultat, det finns inte på kartan. Men jag var så skoltrött sista året och det mesta kändes meningslöst, jag ville bara komma därifrån. Det ledde till att jag och Sofie tog massor "fridagar" med argumentet om att folk kan ta friår från jobbet borde vi kunna få ta dagar från skolan.

Det ordnade upp sig, två år senare hade jag hittat lusten att plugga igen. Jag läste biologi A på komvux och fick på den vägen ett slutbetyg som tog mig in på basåret 2009, som ledde till att jag flyttade till Ryd i december 2009, som ledde till att jag träffade Jonas. "Tänk om" kan driva en till vansinne om man funderar på det för mycket, men tänk om? Var hade jag varit om jag inte hade tagit de beslut jag gjorde på gymnasiet? Jag känner inte längre att det är ett så jäkla stort misslyckande. Det tog mig dit jag är idag så det kan inte ha varit så dumt ändå.

Tänk vad lite tid kan göra för perspektivet. Det som just då känns som ett misslyckande kan i slutändan leda till något fantastiskt.

Lucka nummer 3: Vilken dröm har jag som jag vill uppfylla i livet?

Den här är svår för jag kan ännu inte formulera drömmen, den har inte landat i något konkret. Den rör i alla fall ishockey, supporterskap och framförallt min klubb och supporterförening. Jag fick så mycket inspiration på den nätverksträff för kvinnliga hockeysupportrar jag var på i november och sedan dess har jag funderat på detta konstant. Tänk om man på något sätt skulle få jobba med detta, vilken dröm!

Den där nätverksträffen ska jag skriva om en dag, för den var fantastisk! Hockey förenar verkligen.

Lucka nummer 2: Ett barndomsminne jag vill dela med mig av

En stor del av min barndom och yngre tonårstid har jag spenderat på diverse fotbollsplaner runt om i Östergötland. Jag var 7-8 år gammal när jag började spela och numera minns jag inte ens hur jag fick information om att Boxholms IF skulle starta ett lag för flickor födda 88-89. Något jag dock minns väldigt tydligt är om inte första matchen så en av de allra första. Bortamatch i Linghem, 5-manna, vi vinner och det jag minns tydligast är att jag gör mål då en hörna går via mitt knä och in. Anledningen till att jag minns det så tydligt är antagligen att jag snabbt hamnade som högerback och sedan inte gjorde så många mål, haha.

Just den känslan av att vinna tillsammans minns jag så väl. Jag älskade sporten, jag älskade att vara en del av ett lag och framför allt älskade jag att vara en del av det här laget. Vi var väl sammanspelade, det var bara någon säsong eller två vi inte vann vår serie och de enda som bjöd oss på motstånd var egentligen BK Zeros och Degerön-Godegårds IF.

En stor del av min barndom var leriga planer, tidiga inomhusträningar, blåslagna ben, gräsfläckar, cuper, träningsläger, bortamatcher mitt ute i ingenstans och en jäkla sammanhållning. Fick jag välja om skulle jag ta exakt samma beslut igen.

1999-2000 någon gång, tror jag

Lucka nummer 1: Mitt perfekta liv!

Tyckte att den här blogg-julkalendern lät rolig, så vi kör!


Min första tanke var att mitt liv givetvis inte är perfekt, men när jag funderade vidare så jo - nog fan är mitt liv ganska perfekt! Jag bor i min drömlägenhet med världens bästa man, jag har inga ekonomiska problem, folk i min närhet är friska, jag har ett jobb jag trivs väldigt bra med, kollegor som gör att jag har roligt på jobbet varje dag och en chef som förstår när jag muttrar om att mitt hockeylag har klantat sig - för hon är likadan. Att mina bästa vänner är 40 mil bort är inte alls roligt men tack och lov så underlättar tekniken och sociala medier. Det finns en sak jag kan sakna men det är ingen förutsättning för ett perfekt liv - det är något som skulle vara en bonus.

Fasiken, tänk så lyckligt lottad jag är som känner så här.

Till häst

I fredags fyllde jag 29 år. Jag jobbade halvdag, fick te-muggar med Harry Potter-tema och på kvällen åt vi gås i Höja. Har svårt att tänka mig en bättre födelsedagsmiddag.

Min stora present fick jag i söndags. Det var något jag skulle göra och jag skulle ha annat sällskap än Jonas hade jag fått veta innan. Sällskapet visade sig vara svärmor och det jag skulle göra var att rida islandshäst i tre timmar! Det var så himla roligt! Tre timmar ute i skogen där jag verkligen fick rida på riktigt, inte bli ledd runt i ett ridhus. Jag har numera både galopperat och töltat och det är bland det roligaste jag gjort någonsin. Ägnade kvällen åt att googla ridskolor i Helsingborg och Höör, haha.

Prudur var min kompis för dagen

Två inlägg på samma dag, oj oj! Vissa fördelar har pendlingen. Nu är jag på väg hem med ett i vanlig ordning försenat tåg. Ska hem och laga mat vilket inte hör till vanligheterna, jag har sådan tur att jag allt som oftast kommer hem till att maten är klar. Idag ska vi dock tvätta också och eftersom Jonas får ta det själv så hamnar maten på mig. 

Nä, nu ska jag återgå till LHC-podden och min bok. Jag föredrar egentligen en fysisk bok men orkar inte släpa med mig det hela tiden, så jag kompromissar med mig själv och läser e-böcker i telefonen. Smidigt ändå. Men hemma blir det inget annat än fysiska böcker!

Anna-panna 7 år

Igår firade vi en liten 7-åring! Hon bjöd på tacos, tårtor, kakor och cheesecake så man rullade nästan därifrån efteråt, haha. Massor fina presenter fick hon och vår blev väldigt lyckad.

Inte så konstigt när det är en så fin tröja! Jag kan ju inte missa chansen att befästa det Linköpingsintresse som dykt upp. :)

Oktober genom åren

Det här var så kul så vi kör en till!

2007. Mycket hockey, mycket skoj med Nathalie! Särskilt kvällen i Norrköping med förfest i vattentornet och sedan studio 54 på Trappan. Skrattanfallet bland löven finns i två versioner, ni får nöja er med den censurerade... 

2008. Tydligen samma tema som året innan, Nathalie och hockey! I slutet av månaden har det också snöat. Jag, Sofie Sandra och Hugo besöker IKEA och Hugo får en lysande idé.

2009. Jag har börjat plugga på LiU och vi anordnar en superambitiös tackfest för våra faddrar. Ser LHC spöa Rögle och får matchtröjan signerad av Magnus Johansson. Månaden avslutas med halloweenfest på Kårallen där vi på nåder från dörrvakterna fick ha med leksakspistolerna in.

2010. Inte många bilder denna månad. Hösten är solig och fin, vi fixar en fotovägg i korridorens allrum och jag ser Spark! på L'orient. 

2011. Får besök av Sofie och vi rastar barn på busfabriken. Jösses, här var Leah 1,5 och Hugo 3 år, småpluttar! Går på sittning med Västgöta Nation och springer som vanligt på hockey.

2012. Hööööst! Mest promenader, både i Linköping och i Boxholm.

2013. 100-årsfest med Nathalie, Josse och Cindy. Fiskar vid nykvarn. Skriver hemtenta i utredningskunskap. Besöker Skåne för gåsmiddag och på grund av storm så går strömmen lagom tills det är dags att äta. Går på fotboll. Får ett fiskespö i tidig 25-årspresent.

2014. Första hösten i Helsingborg. Åker till Köpenhamn enbart för att äta hamburgare på ett speciellt ställe. Pluggar socialpsykologi i Lund. Besöker Linköping för WGA-fest.

2015. Mat och hockey, mestadels. Arbetslös som jag är promenerar jag en hel del med kameran i högsta hugg. Ser Malmö - LHC på plats och det slutar med stor bortavinst.

2016. Promenerar vid en sjö jag aldrig kommer ihåg namnet på. Äter gott och skrattar gott åt David Batras uppträdande på Erikslund. Clownhysterin inspirerar oss till filmkväll och jag hittar något som gör östgöten i mig överlycklig - kindas färsksaltade gurka! Månadens bästa händelse är dock att vi skriver kontrakt på den drömlägenhet vi idag bor i!